bloggtips

Vill tipsa er om en väldigt fin och sorglig blogg: ikroppenmin

Mannen som skriver har cancer och bloggen handlar bl a om längtan efter barnen han inte har, och aldrig kommer att få. Sorgligt, orättvist men så otroligt vackert skrivet.

Läs o gråt, för det gjorde jag!

Ensam

Jag tycker om att vara ensam. Är lite av en ensamvarg egentligen. Men att i princip vara "ensamstående" varje vecka är verkligen inte roligt. Och inget jag tror jag kommer vänja mig vid heller.
Speciellt på kvällarna! Den första timmen efter att Love har lagt sig är skön, man mår bra av lite ensamtid och att få slappna av en stund. Men efter det är det så fruktansvärt tråkigt! Och lite ledsamt.
Blä. Nu ska jag sluta tycka synd om mig själv, godnatt :)

Babysim

Har trott att Love är för stor nu för att gå på babysim, har varit lite besviken över att inte ha fått testa det då jag tror att det är nåt väldigt mysigt att göra tillsammans med sin bebis. Men fick nu se en annons i tidningen på babysim med start i höst från 7-18 månader! Blir väl inte riktigt det samma som när dom är nyfödda, men är nog väldigt roligt ändå. Första anmälningsdagen är imorrn, ska definitivt ringa, och hoppas att det fortfarande finns platser kvar då det är så populärt :)

Självömkan en stund

Var hos barnmorskan idag. Känns som att allt bara går downhill för mig/oss haha.. Inget är ju alarmerande men man börjar ju undra. Ligger typ högst upp på sf-kurvan; "tycker det är så konstigt att lilla du ligger så högt på kurvan"...Vad ska jag då tycka?!
Hjärtljuden låg på 145, högst hittills.
Mitt blodtryck har ju sakta men säkert ökat hela tiden och låg idag på 140/78 (började på 120/60), så fick kissa för att kolla äggvita i urinen, men det var noll som tur var.
Tydligen har den lille busen lagt sig i säte nu med, vilket han inte gjort tidigare...
Vill INTE göra kejsarsnitt, så vänd tillbaks nu bebben!
En god nyhet är att jag bara ökat från 69,6 kg till 69,9 kg :) oväsentligt, men va fan, jag blir glad iaf :)

Har läst om att humörsvängningar och allt det där kommer tillbaks runt vecka 30, och det håller jag verkligen med om!
Går runt här och pustar och frustar och stör mig på småsaker hela tiden, en riktig gnällkärring..
Är även ganska ledsen hela tiden och tycker väldigt synd om mig själv..haha.
Är mycket känsligare på det planet nu än vad jag har varit, tar åt mig av allt och är jätteosäker i min gravidkropp och tron på mig själv...och att johan inte ljuger när han säger jag är fin/han älskar mig osv...
Man börjar ju inbilla sig det när det är som värst.
Är nog ganska jobbigt för Johan med, men tycker han kan vara lite orättvis ibland och vara irriterad/grinig på ALLT jag gör, istället för att prata om den enda saken som det var han var grinig på från början. Innan kunde jag ta det bättre än nu, vill bara gråta när han börjar sådär, och det är ju oftast när vi är med folk han gör det. Jobbigt jobbigt jobbigt!!

Sådär. Nu var jag färdig med min självömkan, tycker synd om er istället som läste hela skiten :)

                              Älskar dig, trots våra gnabb.

Deppdag

Missförstånd och strul..ledsendag idag. Tråksöndag.

Varför?

Varför skaffa blogg egentligen? Gillar ju inte att skriva direkt.. Inbillar mig inte att någon annan är sådär jätteintresserad av min vardag heller för den delen. Nä, jag gör det för mig själv, av anledningen att man glömmer så fort. Man glömmer tankar, känslor och funderingar på ett ögonblick. Det är ju nu jag vill komma ihåg, ALLT! Det är ju nu det börjar <3